Nattfunderingar

Vissa dagar är som trappor - man måste välja om man ska gå upp eller ner.

Vad gör man om man inte kan välja? Jag vill gå upp men någonting hindrar mig. Vill vara kvar längst ner i trappan och tycka synd om mig och tänka vad mycket bättre jag kunde haft. Men samtidigt vet jag att jag måste gå uppför. Pendlar mellan att gå upp och ner. Ibland upp, sen ner igen. 2 trappsteg upp och 3 ner igen, ungefär så. Eller 1 trappsteg upp och 5 ner, eller 10 upp och 1 ner. Så himla olika är det. Just nu är det väl mest nerför, tyvärr. Är så himla uttråkad att inte jobba eller så. Men min arbetsgivare sa att hon inte har så mycket jobb till mig nu i sommar utan det är först till hösten, typ augusti september som jag ska jobba mer. Hmm.. Hoppas hoppas på "Jennifer knows"..
Men snart är det juli och då blir det mer resor och så, så det blir bättre, helt klart. Är bra för mig att bara ta det lugnt också. Jag måste lära mig att...bara va..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback